För den som vill starta aktiebolag, utan att ha 50 000 kronor i aktiekapital finns alternativet SUF, en svensk filial till ett utländskt bolag. Flera företag levererar tjänster för att starta upp engelska aktiebolag, som i praktiken inte har någon verksamhet i England, utan bara finns i Sverige.

– Om du vill ha ett SUF-paket från oss kostar det ungefär 6500 kronor. Det man måste ha är en adress i England. Man behöver inte finnas på plats där, men man ska kunna ta emot post och det är där bolaget har sin officiella adress, det kan vi erbjuda våra kunder.

Så presenterar Joakim Gustafsson, marknadsdirektör på Maltabaserade företaget Panlegis konceptet. På sin hemsida är företaget noga med att påpeka fördelarna med formen: lägre skatt än enskild firma, namnskydd i hela landet och ansvarsbegränsning. Dessutom krävs det bara ett pund i kapital för den som vill starta ett aktiebolag i England.

En som är kritisk till formen SUF-bolag är Krister Jörlén, vd för D & B Sverige, ett företag specialiserat på kreditvärdering. Han ser denna typ av bolag som en del i en utveckling där risken på marknaden ökar, något som den slopade revisionsplikten för mindre bolag och det nyligen sänkta kravet på eget kapital för aktiebolag också bidrar till.

– Jag tycker att det är läskigt. Om ett bolag framstår som ett vanligt AB, men inte är det, har kunder eller leverantörer inte samma skyddsnät

– Det finns ju andra bolagsformer som är utmärkta där man inte heller behöver aktiekapital. Om man väljer det här ser jag det som att man inte vill ta det ansvar som ett aktiebolag innebär, eller för den delen det ansvar som en enskild firma eller ett handelsbolag innebär.

Krister Jörlén, vd, D & B Sverige

Enligt D & B finns det i dagsläget 25 593 stycken registrerade SUF-bolag i Sverige, förra året registrerades 1555 nya.

Det begränsade ansvaret innebär bland annat att om bolaget går i konkurs så är det inte ägaren som blir betalningsskyldig gentemot kunder och leverantörer. Därför menar Krister Jörlén att den ekonomichef som funderar på att ha ett SUF-bolag som leverantör först bör göra en noggrann kreditkontroll av bolaget.

– Jag säger inte att alla SUF-bolag är dåliga, men grunden är att man alltid måste veta vem man gör affärer med. Är det en liten skruttfirma som man ska köpa en enda sak av, spelar det kanske ingen roll, men man har mindre garantier som kund till ett sådant här företag.

Konsekvenserna av det begränsade ansvaret är också något som Angela Langenskiöld, analytiker på Skatteverket påpekar:

– Om en kund exempelvis har anlitat en hantverkare som är anställd inom ett SUF-bolag och det bolaget upplöses är det oklart vem som ska ersätta kunden. Det finns inte samma juridiska ansvar som inom ett svenskt aktiebolag.

– Många ser det som ett sätt att slippa undan kraven på att betala in 50 000 kronor, men de pengarna är ju också en garanti för kunder och kreditgivare, säger hon.

Skatteverket har granskat bolagsformen.

– Vi har kontrollprojekt som tittar på den här typen av företag. Det vi har sett är faktiskt att det varit väldigt mycket fel i redovisningen hos dem, bland annat har det varit fel i löneredovisningen. Bokföringen har i många fall varit rätt styvmoderligt behandlad, säger Angela Langenskiöld.

– Efter kontrollinsatser förra året, var det bara fyra procent av de här bolagen som betalade in den påförda skatten. Så de har i uppseendeväckande hög grad inte betalat sina skatteskulder, men då gäller insatsen de som är kontrollerade och utvalda, det måste ju finnas andra SUF-bolag som gör rätt, naturligtvis.

Hon menar, liksom Krister Jörlén, att bolagsformen bidrar till ett mer otryggt affärsklimat.

– Det här är ju en bolagsform som sprider ut ansvaret, det kräver medvetna kunder och leverantörer. Regelverket som man normalt förknippar med aktiebolag finns inte på samma sätt.

– Det är inte så tryggt som vi är vana vid att bolag brukar vara, men detta är en effekt av globalisering och vi kanske måste vänja oss vid att ta mer ansvar när vi har med företag att göra.