Svenska dubbelbeskattningsavtal är i fara

  • 1.Bakgrund

Sverige har ett omfattande nätverk av dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Dessa avtal syftar till att undvika dubbelbeskattning och på så vis möjliggöra för företag och privatpersoner i de avtalsslutande länderna att etablera sig och bedriva verksamhet i det andra landet. Med dubbelbeskattning avses att samma inkomst blir beskattad två gånger på grund av att ländernas interna beskattningsanspråk överlappar varandra.

Den allmänna uppfattningen i Sverige har varit att om ett dubbelbeskattningsavtal inskränker Sveriges rätt att beskatta en viss inkomst ska avtalet tillämpas, det vill säga: avtalet ska gå före de interna skattereglerna. Detta synes relativt naturligt mot bakgrund av att ett av syftena med avtalen är att inskränka den interna beskattningsrätten. Regeringsrätten har dock i ett avgörande från 2008 omkullkastat denna uppfattning. I avgörandet uttalade domstolen att dubbelbeskattningsavtal inte har någon särställning i svensk rätt, och att en eventuell konflikt mellan intern skatterätt och dubbelbeskattningsavtal ska lösas genom de allmänna principerna för regelkonkurrens. Dessa principer innebär att speciallagstiftning går före allmän lagstiftning samt att en nyare lag går före en äldre lag. I det aktuella målet ansåg Regeringsrätten därför att den svenska så kallade CFC-lagstiftningen gick före dubbelbeskattningsavtalet med Schweiz.

Regeringsrättens avgörande, som varit föremål för massiv kritik, har medfört osäkerhet vad gäller tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal. Denna osäkerhet har nu ytterligare förstärkts genom två förhandsbesked från Skatterättsnämnden i december förra året. Skatterättsnämnden har i dessa förhandsbesked nämligen anammat Regeringsrättens uttalande och ansett att svenska interna regler som ger Sverige rätt att beskatta kapitalvinster på aktier under en 10-årsperiod efter en utflyttning ska tillämpas trots att bestämmelser i tillämpliga dubbelbeskattningsavtal förbjuder Sverige att beskatta dessa vinster.

  • 2. Vad gäller nu?

Skatterättsnämndens avgöranden har överklagats till Regeringsrätten och kommer inom kort att avgöras av domstolen. Detta innebär att Regeringsrätten får en chans att ompröva sitt tidigare ställningstagande. Med hänsyn till den massiva kritik det tidigare avgörandet har fått är det inte osannolikt att Regeringsrätten kommer att ändra sig. Vår förhoppning är därför att Regeringsrätten slår fast att dubbelbeskattningsavtal ska respekteras, och att beskattning således inte kan ske i strid mot avtalen.

Om man nu funderar på hur man ska undvika dubbelbeskattning är läget just nu oklart, men borde klarna efter domarna. Man bör följa dubbelbeskattningsavtalet, men vara medveten om det ändå kan bli en dubbelbeskattning.

För det fall Regeringsrätten mot förmodan skulle fastställa de överklagade förhandsbeskeden kommer konsekvenserna bli synnerligen allvarliga. Den skattskyldige kan då inte längre lita på att bli beskattad enligt tillämpliga dubbelbeskattningsavtal utan måste istället göra en bedömning om intern rätt ska gå före avtalen i det enskilda fallet. En sådan bedömning är i de flesta fall mycket svår och osäker. Den skattskyldige hamnar på grund av detta i ett mycket ogynnsamt läge eftersom det inte går att förutse de skattemässiga konsekvenserna.

Ett fastställande av förhandsbeskeden kommer därmed innebära att internationella transaktioner försvåras och därigenom minskar i antal. Detta är särskilt olyckligt med tanke på att dubbelbeskattningsavtalens syfte är att underlätta internationellt utbyte. En ytterligare effekt av ett fastställande är att Sverige får ett minskat förtroende som avtalspart, vilket i sin tur kan få till följd att ingångna avtal upphävs och att det blir svårt att träffa nya avtal.

Avslutningsvis kan nämnas att även om Regeringsrätten fastställer de överklagade förhandsbeskeden så finns det en möjlighet att ändå bli beskattad i enlighet med dubbelbeskattningsavtalet. De flesta dubbelbeskattningsavtal innebär nämligen bestämmelser om så kallad ömsesidig överenskommelse och som tillämpas i de fall en skattskyldig har blivit beskattad i strid med avtalet. Överenskommelsen sker mellan de enligt avtalet behöriga myndigheterna. Dessa myndigheter är inte bundna av domstolarnas rättstillämpning utan endast av dubbelbeskattningsavtalet. Förfarande riskerar dock att bli tidskrävande och framstår inte som en önskvärd lösning ur den skattskyldiges perspektiv.

Om skribenten: Emine Lundkvist är jurist och delägare i Setterwalls. Hon nås via emine.lundkvist@setterwalls.se