Förra året började nya regler för momsredovisning att gälla inom EU, däribland krav på att företag med viss periodicitet ska lämna in en periodisk sammanställning över sin försäljning av tjänster till näringsidkare inom EU. Inför 2011 återstår flera frågetecken, bland annat vad gäller tjänster som är specialreglerade. 2011 bjuder också på ny tolkning av olika situationer på grund av nya rättsfall. Dessutom kan det finnas pengar att hämta retroaktivt för företag som hänger med i regelverket.

– I ett företags dagliga arbete med moms uppkommer ofta frågor kring kundens VAT-nummer.

– Vid tjänstebeskattning med en köpare i utlandet så är frågan om köparen är näringsidkare eller inte. De säger att de är det, men hur vet man? Eller är de ett rent holdingbolag? Då har företaget normalt inget VAT-nummer och vad gäller då?

Det säger Lena Westfahl, skattekonsult på Ernst & Young och medförfattare till böcker som Den svenska momsen och den praktiskt inriktade boken Rätt Moms 2011. Hon listar ett antal faktorer som kan innebära problem för företagens tjänstemoms:

  • 1 Omfattas tjänsten av en huvudregel eller något undantag?
  • 2 Till vilken etablering hos kunden säljs tjänsten, eller slarvigt sagt, till vilket VAT-nummer?
  • 3 Försäljning till ett rent holdingbolag inom EU kan innebära svensk moms. Vad gäller i den situationen?
  • 4 Advokatbranschen vill ogärna röja identiteten på kunden – hur ska detta hanteras i den periodiska sammanställningen?
  • 5 Kunden är näringsidkare, men har ännu inte fått VAT-nummer – hur hanterar man den periodiska sammanställningen och skattedeklarationen?
  • 6 Är rapporterna från affärssystemen korrekta?

För ett antal tjänster som till exempel idrotts-, kultur- och utbildningsaktiviteter förändras reglerna delvis nu 2011.

– Dessa tjänster har historiskt beskattats i Sverige, om de ägt rum i Sverige, men mellan företag ska nu huvudregeln gälla. Det innebär att förvärvsbeskattning ska ske hos köparen i köparlandet. Ett undantag är entréer till olika evenemang, som till exempel ett idrottsevenemang eller en entré till en mässa. Här ska köparen fortfarande betala svensk moms om evenemanget äger rum i Sverige. Är du däremot utställare på en mässa gäller återigen huvudregeln, vilket innebär moms i köparens land. Det här medför att en besökare beskattas i Sverige om mässan äger rum i Sverige, men däremot ska en utländsk utställare inte betala svensk moms. Bered dig däremot på fortsatt tysk moms om du är i Tyskland och besöker en mässa, men ställer du ut på mässan gäller förvärvsbeskattning i din skattedeklaration i Sverige, säger Lena Westfahl.

Detta gäller även för seminarier och utbildningar, eller som det sedan 2010 heter, pedagogiska aktiviteter. Om ett danskt företag skickar en anställd till Sverige för en kortare kurs ska normalt svensk moms betalas. Är kursen däremot utsträckt i tiden kan det istället bli aktuellt för köparen att redovisa moms på inköpet i Danmark, istället för att tvingas betala svensk moms. Åker däremot samma anställd till Sverige för att vara lärare på en kurs blir det förvärvsbeskattning hos den svenske köparen.

– För dessa tjänster ska man vara uppmärksam på att det har skett en förändring och reglerna kan tyckas förvirrande med alla beskattningsvarianter. I vilket land moms ska redovisas beror alltså på hur man definierar aktiviteten och evenemanget. Vi kommer säkerligen att få se olika bedömningar av Skatteverket och våra domstolar avseende tjänster som vid första anblicken kan tyckas vara identiska.

Flera av punkterna på checklistan ovan rör VAT-numret, momsregistreringsnumret. Om din kund ännu inte fått sitt VAT-nummer rekommenderar Lena Westfahl att man på andra sätt säkerställer att denne är en näringsidkare.

– De får visa det på annat sätt, genom utdrag ur företagsregister, eller genom att visa att de lämnat in papper till sitt skatteverk och alltså är på väg att momsregistera sig. Det här är en i högsta grad levande fråga, och i de fall där det visar sig att ett rent holdingbolag inom EU tänker ta kostnaden, då ska säljaren mest troligt fakturera svensk moms.

– Man måste vara medveten om utmaningen med att göra rätt momsbedömningar i sina affärsrelationer. Inom vissa branscher, bland annat advokatbranschen kan det till exempel vara svårt att fullgöra rapporteringsskyldigheten i den periodiska sammanställningen om man ogärna vill röja identiteten på sin kund.

En annan sak som ska uppmärksammas är att det fortfarande finns en möjlighet att få tillbaka utländsk moms som man har betalat inom EU under 2009. Det kan exemplevis gälla för företag vars anställda bott på hotell utomlands.

– För att få tillbaka moms från EU-länder ska man sedan 2010 gå till sitt eget skatteverk. Det systemet har inte fungerat väl alls, så i och med att den tekniska plattformen inte har fungerat förlängs tiden att begära tillbaka den utländska momsen för 2009 med ett halvår, till 31 mars 2011. Det rör ju många företag och det är viktigt att veta att det inte är för sent att komma in med krav på återbetalning av utländsk moms som man har betalat under 2009.

Andra förändringar som kan innebära att företag har möjlighet att begära pengar tillbaka är nya domar samt ställningstaganden från Skatteverket. Det här gäller till exempel moms på tryckeritjänster.

– Framställningen av tryckta produkter är ju en jättehet potatis i sektorer som inte har full avdragsrätt för moms. Nu har vi i Sverige gått från att betrakta det som att ett företag köper en tryckeritjänst till att de köper en tryckt produkt, en vara, och då har många betalat för hög moms.

– För att få tillbaka den måste man gå via sitt tryckeri, som får vända sig till Skatteverket för att få tillbaka momsen. Ska det nu vara den låga s.k. bokmomsen så är det fel att ha betalat 25 procent moms, istället för 6 procent. Nästan alla verksamheter trycker i någon mån och många har inte tänkt på det förut, men säger nu: ”Det här är faktiskt miljonbelopp för oss”.

En annan dom som Lena Westfahl tycker är värd att uppmärksamma är den så kallade SKF-domen från Regeringsrätten. Målet gällde frågan om avdragsrätt föreligger för ingående moms på kostnader som uppkommit i samband med försäljning av aktier i dotterbolag. Även om rättsläget fortfarande är oklart är det viktigt att vara medveten om domen menar hon. Det är fullt möjligt att gå sex år tillbaka i tiden och plocka fram gamla ärenden där man inte fått momsavdrag. Skatteverket och i förekommande fall domstol får då anledning att på nytt göra en bedömning av ärendet, avslutar Lena Westfahl.