Skatteverkets pågående granskning av organiserad brottslighet och svart arbetskraft är en fortsättning på ett tidigare projekt kallat ”Uthyrning av arbetskraft” som pågick mellan 2006 och 2008. Den pågående granskningen ska avslutas 31 december 2013. I dag är cirka 500 personer inom Skatteverket kopplade till den riksomfattande insatsen, och hela 75-80 procent av alla ärenden rör Stockholmsbaserade företag.

Mellan den 1 januari 2009 och 30 april 2011 har 1 677 avslutade utredningar rapporterats varav 1 075 avser revisioner. Av dessa har 84 procent lett till ändrad beskattning. Skatteverket upptäcker de fuskande företagen via tips, både interna och externa, och genom att "tråda vidare" från tidigare utredningar. Granskningen går till stor del ut på att följa penningströmmar, se hur pengar går in och ut på olika företags konton, samt analysering av bokföringen i de bolag som granskas. Bland annat studeras fakturor och underlagen till fakturorna.

3 sätt företagen får loss pengar till svarta löner:

Factoringföretag: Genom att belåna sina fakturor mot en viss avgift kan företag få loss pengar. Detta är särskilt hjälpsamt om utgifterna vid något tillfälle är större än intäkterna, men att företaget ändå vet att det kommer in pengar framöver. Men när oseriösa factoring- och växelföretag hjälper andra företag att transportera penningströmmar i flera led för att göra det svårare för Skatteverket att spåra transaktionerna är det en typ av bedrägeri.

Pengar vid sidan om: Företaget kryper sin omsättning genom att inte redovisa alla intäkterna, eller genom att företaget tar betalt kontakt eller med postväxel, skriver ett kvitto men undlåter att ta upp transaktionen i bokföringen.

Bluffakturor: Faktureras företaget för en kostnad som bolaget inte haft och tar upp posten i bokföringen kan bolaget frigöra pengar. Ett exempel på förfarande kan se ut enligt följande enligt Skatteverket:

Företag A behöver pengar för att betala svart arbetskraft. Företag B erbjuder sig att mot en viss ersättning utfärda en osann faktura som skickas till Företag A. Företag A betalar beloppet till Företag B, exempelvis 125 000 kronor. Företag A får sedan tillbaka större delen av beloppet kontant, säg 120 000 kronor.

Nu kan företag A betala svarta löner med kontanterna. Företaget har dessutom möjlighet att kräva staten på momsen eftersom företag inte betalar moms, det är bara privatpersoner som gör. Vanligtvis är momsen 25 procent vilket i det här fallet ger 25 000 kronor.

Företag A kan också ta upp fakturan i sin bokföring som en kostnad på 100 000 kronor. På så sätt minskas det eventuella överskott som ska beskattas.

Skatteeffekten av en osann faktura på 100 000 kronor
Momsförlust: 25 000 kronor
Löner på 100 000 kronor — där borde företaget betala arbetsgivaravgifter på drygt 30 000 kronor och den eller de som tjänar pengarna skatt på cirka 30 000 kronor.
Total utebliven skatt: minst 85 000 kronor

Bluffakturor till salu på internet
Under granskningen har Skatteverket upptäckt att förfarandet blivit mer och mer avancerat. Många gånger handlar det om fakturor i flera led med flera företag inblandade. Dessutom har det visat sig att bluffakturor faktiskt säljs över internet.

Skatteverket samarbetar med bland annat åklare och polis. Ett av målen är att komma åt de kriminellas pengar. Om ett företag skulle vara skyldig staten pengar har Skatteverket rätt att ta dem, vilket polisen har rätt att göra vid ett tillslag.

Skatteverket vill göra mer
För att förhindra utnyttjandet av svartjobb vill Skatteverket se två olika typer av lagändringar. Det ena är att Skatteverket oannonserat får gå ut på arbetsplatser och kontrollera vilka som arbetar där och för vem. Det andra är att Skatteverket vill att arbetsgivarna varje månad, när de betalar in arbetsgivaravgifterna, uppger för vilka avgifterna avser och hur länge de personerna har arbetat den månaden. Därmed skulle Skatteverket enkelt se om ett företag betalar vitt eller svart för sin arbetskraft till skillnad från i dag då Skatteverket får in kontrolluppgifter först i januari året efter att lönen till de anställda betalats ut.

I granskningen ingår även ärenden som rör gemensamma myndighetsinsatser mot organiserad brottslighet, ärenden som rör utländska bemanningsföretag och ärenden som rör utländska företag som har filialer i Sverige. Vidare är en del av granskningen inriktad på bedrägerier med punktskatter och på falska kontrolluppgifter.