Den centrala frågan är hur momsen ska hanteras när apparna säljs via ett utländskt bolag. För att hitta svaret måste företagen titta i avtalet mellan parterna som deltar i transaktionen.

Enligt Skatteverket kan tre olika avtalssituationer förekomma:

Återförsäljning
Om det finns ett avtal mellan den svenska leverantören och det utändska bolaget och ett avtal mellan det utländska bolaget och slutkunden. Då agerar det utländska bolaget som återförsäljare och säljer apparna till slutkunden i eget namn. Svensk moms ska inte utgå på tillhandahållandet från den svenska leverantören till det svenska bolaget eftersom tjänsten avses vara omsatt i det utländska bolagets etableringsland enligt huvudregeln för försäljning av tjänster till näringsidkare.

Förmedling i eget namn
Om det finns ett avtal om förmedling av tjänst i eget namn mellan det utländska bolaget och den svenska leverantören som gör att slutkunden uppfattar det utländska bolaget som säljare av apparna kan situationen likställas med återförsäljning. Svensk moms ska då inte utgå på tillhandahållandet från den svenska leverantören till det utländska bolaget.

Förmedling i annans namn
När slutkunden uppfattar den svenska leverantören som säljare av apparna även fast tjänsten enligt avtal förmedlas av en utländsk näringsidkare ska svensk moms utgå på tillhandhållandet från den svenska leverantören till privatpersonen som är bosatt i Sverige eller annat EU-land. Är privatpersonen bosatt i ett land utanför EU ska ingen svensk moms utgå.

Skatteverket har tittat på ett flertal avtal som finns närvarande vid försäljning av applikationer via de ledande marknadskanalerna. Av dessa avtal framgår det enligt Skatteverket att det är slutkunden som är en privatperson som ingår avtalet om köp av apparna med den svenska leverantören. Därför ska svensk moms utgå på försäljningen.

Kommentar:
”Skatteverkets ställningstagande är i linje med en dom från Förvaltningsrätten i Umeå (mål nr 1429-10, 1914-10 och 1915-10 från den 4 november 2010). Förvaltningsrätten ansåg i dessa mål att ett svenskt bolag som konstruerar och säljer appar för elektroniska spel hade sålt dessa direkt till privatpersonerna (slutkunderna) snarare än att försäljning skett till ett utländskt bolag som därefter vidaresålt apparna till privatpersonerna. Förvaltningsrättens dom har överklagats.

Skatteverkets ställningstagande och förvaltningsrättens dom medför enligt vår uppfattning risk för dubbelbeskattning. Att risk för dubbelbeskattning kan uppkomma beror på att det mellan Sverige och andra länder finns olikheter i bedömningen av när försäljning skett i eget namn (återförsäljning) och när försäljning har skett i annans namn. Svensk moms ska, som framgår av ovanstående, utgå på en transaktion där det utländska bolaget säljer apparna i den svenska leverantörens namn. Om transaktionen i det utländska bolagets land anses som en återförsäljning eller förmedling i eget namn kan även det utländska bolaget vara skyldigt att redovisa sitt lands moms på sitt förvärv (så kallad omvänd beskattning eller förvärvsbeskattning), trots att tillhandahållandet redan har beskattats i Sverige.
Se även vår tidigare kommentar till förvaltningsrättens dom från november 2010. ”

För mer information: Skatteverket anger sin syn på detta i ett ställningstagande från den 16 juni 2011 (dnr 131 427715-11/111).