– Vi har iakttagit det som man populärt kallar räntesnurror sedan mitten av 2000-talet. I enkelhet handlar det om att man strukturerar om koncernen, så att det uppstår fordringar. Vi såg stora räntebetalningar till utlandet från svenska företag, säger Jan Amnebjer, sektionschef på Skatteverkets storföretagsskattekontor.

Efter påstötningar från Skatteverket ändrades reglerna om avdragsrätt för räntor 2009. Syftet var framför allt att komma åt interna räntesnurror, där bolag reducerar sin skatt genom att göra stora ränteavdrag för skulder till andra bolag inom koncernen.

Jan Amnebjer ingår i en arbetsgrupp som har kartlagt effekterna av lagändringen. I en rapport som presenterades i december konstaterar gruppen att ränteavdragsbegränsningarna inte fungerar tillfredsställande.

En anledning till detta är den så kallade tioprocentsregeln som gör att skatteflyktslagen inte är tillämplig om ränteintäkten i mottagarbolaget beskattas med minst tio procent.

Detta undantag har enligt Skatteverket fått till följd att flera koncerner har placerat sina interna fordringar i länder där tioprocentsregeln är tillämplig. Det handlar om betydande belopp. Bara i de fall Skatteverket har granskat har koncernerna gjort ränteavdrag för 9,3 miljarder kronor med hjälp av undantaget.

Den senaste tiden har flera ärenden prövats rättsligt. Högsta förvaltningsdomstolen har gjort en restriktiv tolkning av ränteavdragsbegränsningslagen i flera överklagade förhandsbesked. Det gäller bland annat användandet ventilen, ett undantag för affärsmässigt motiverade omstruktureringar.

– Det är självklart så att många uppfattar lagändringen från 2009 som tandlös. Samtidigt är det hela tiden en avvägning. Lagstiftaren vill inte stoppa sunda finansiella omstruktureringar. Det skulle göra Sverige mindre attraktivt och också leda till att vi tappade skattebas, säger Jan Amnebjer.